När vi människor känner oss orättvist behandlar reagerar vår kropp på tidigare händelser och cellminnen reagerar med en känsla. När jag känner detta fenomen brukar jag sätta mig ner och reflektera över situationen för att inte handla i affekt och skada en annan människa med mina värderingar just då som säkert saknar substans för just den situationen. Jag brukar tänka att det finns något här som väcker mig och mina känslor vilket kan leda till personlig utveckling för mig. Mina känslor hinner då att lägga sig och jag kan hantera situationen på ett vänligare och mer medmänskligt sätt och förhoppningsvis ta mer korrekta beslut om eller i situationen.

Jag övar varje dag...hela livet ut. Om vi alla skulle ta vårt ansvar att göra denna reflektion någon gång i livet eller alltid så skulle världen vara mycket vänligare omkring oss.